10 frågor och svar om att ladda elbilar

1. Kan jag ladda min elbil direkt i ett vanligt vägguttag?

Ja, men det är inte något som rekommenderas då husets elsystem riskerar att överbelastas.

2. Vilken effekt ska jag välja på min laddbox vid hemmaladdning?

Om du har en laddhybrid ska du satsa på enfas 16A (3,7 kW). Om du har en elbil ska du satsa på trefas 16A eller trefas 32A (11kW/22kW). Vill du framtidssäkra för kommande laddhybrid eller elbil som stödjer mer rapid laddning rekommenderas trefas. 

För att du ska få en uppfattning om hur hög effekt du behöver kan du räkna om det till antal mil som du får på en natts laddning (á 12 timmar):

  • 2,3 kW = ca. 10 mil/natt
  • 3,7 kW = ca. 20 mil/natt
  • 11 kW = ca. 65 mil/natt
  • 22 kW = ca. 130 mil/natt

3. Behöver jag vara orolig över att eventuellt bli stående i flera timmar och ladda om jag åker på en lång resa?

Nej. Med en elbil som har stöd för laddeffekt på minst 50 kW tar det cirka 30-40 minuter att ladda från i stort sett tomma batterier till 80 procents kapacitet, vilket räcker till nästa laddstation. 

Nätverket av publika snabbladdningsstationer är väl utbyggt i Sveriges södra delar, medan det dessvärre är glesare mellan stationerna i de norra delarna av Sveriges inland.

4. Hur hittar jag vart det finns snabbladdare längs vägen?

Enligt elkraftbranschens intresseorganisation Power Circle finns det i dagsläget omkring 600 så kallade laddpunkter med CCS-kontakt i Sverige. 

För snabbladdning i Europa är det CCS-kontakten som är den vanligaste. En laddstation kan ha flera laddpunkter, vilket innebär uttag. Att hitta alla laddpunkter kräver förberedelser och inte en oansenlig mängd appar i mobilen.

5. Hur betalar jag vid en snabbladdningsstation?

Tyvärr finns det få publika snabbladdningsstationer där du kan betala direkt med ett bankkort. Alla operatörer har egna betallösningar – oftast med stöd för både betalning genom mobilapp och en bricka eller ett kort som är knutet till ett konto.

6. Har olika elbilar olika kontakter för laddning?

Både ja och nej. Inom EU är det bestämt att Typ 2-kontakten är standard vid normalladdning och att CCS-kontakten är standard vid snabbladdning. Detta innebär att i princip alla nya elbilsmodeller som säljs i Europa har den så kallade CCS-kontakten. 

Dock finns det några undantag. Teslas mindre modeller 3, och kommande Y,  har CCS-kontakt. Vissa japanska elbilar –  som exempelvis Nissan Leaf och Lexus UX 300e – sticker ut med sin Chademo-kontakt som dominerar i Asien, medan den blir mer ovanlig i Europa.

7. Vad är lastbalansering?

Lastbalansering är en funktion i laddboxen/laddaren som känner av hur mycket husets elsystem belastas. Det betyder att om du exempelvis skulle ladda bilens batteri – samtidigt som du kör en tvättmaskin, diskmaskin och har ett långkok på spisen – riskerar säkringen att gå om din laddare inte är utrustad med lastbalansering. 

Om du å andra sidan har lastbalansering kommer laddaren istället vänta snällt på att tvätten, disken och långkoket blir klart. Därefter börjar bilens batteri att laddas. Lastbalansering är kort och gott en funktion som förebygger att husets elsystem överbelastas.

8. Kan jag ha en laddbox hemma som kan ge högre laddeffekt än vad bilen tar emot?

Ja. Även om du har en laddhybrid som högst kan ta emot enfas 16A (3,7 kW), så är det ändå möjligt att ladda genom en laddbox med trefas 16A. Vad som händer är att bilen tar emot det som är max, det vill säga 3,7 kW. 

Det kan vara en bra investering för framtiden att köpa en kraftig laddbox då du kanske har en elbil med större laddkapacitet.

Är du intresserad av att ladda bilen med egen laddbox hemma? På Utellus erbjuder vi snygga, säkra laddboxar till alla laddbara bilar av typ 2 där installation ingår.

→ Skicka in en intresseanmälan för laddbox, så hjälper vi dig hitta rätt!

9. Kan jag ladda i ett motorvärmaruttag?

Motorvärmaruttaget är ett vanligt 220-Volts-uttag, vilket gör att du kan långsamt kan ladda i det. Dock är det inte att rekommendera eftersom att husets elsystem riskeras att överbelastas. I bästa fall är det bara säkringen som går, men i värsta fall kan det börja brinna.

10. Vad betyder Mode 3?

Mode 3 är lagstadgad standard inom EU sedan 2017 och är namnet på en säkerhetsnivå som innebär att kabeln möjliggör för laddstationen och bilen att kommunicera med varandra. 

Detta för att kabeln ska vara strömlös ända fram tills laddstationen och bilen har hittat varandra och därmed fastställt med hur hög effekt du kan ladda. Inte förrän dess slås strömmen i laddstationen på. 

Vill du veta mer? Läs fler frågor och svar om laddning och våra laddboxar.

Guide: Förstå termerna i solcellsofferten

Term 1: Monokristallin och polykristallin

De två vanligaste solcellstyperna består av monokristallint kisel respektive polykristallint och utgör mer än 95% av världsmarknaden. 

Monokristallina solpaneler blir allt vanligare på grund av att dess har verkningsgrad är högre och att prisskillnaden från polykristallina solpaneler idag är relativt liten. 

De monokristallina solpanelerna är i regel svarta medan de polykristallina solpanelerna är mörkblå, vilket gör att många föredrar monokristallina av estetiska skäl.

Term 2: All-black

Monokristallina solpaneler är i stort sett svarta, men trots det kan panelerna göras ännu svartare. 

I regel är solceller nämligen laminerade på en vit plastskiva, vilket är vad som ger en solpanel sitt karakteristiska mönster. Genom att istället placera solcellerna på en skiva som är svart, så smälter solcellerna in och panelen upplevs som helsvart. 

I slutändan handlar det dock om en avvägning mellan elproduktion och estetik. Solpaneler producerar nämligen bättre och är mer effektiva ju svalare de är. Därför har paneler med svart baksida nackdelen att den absorberar mer värme än paneler med vit baksida. Helsvarta paneler är därav något mindre effektiva i regel då verkningsgraden kan vara uppåt 1% lägre.

Term 3: Kr/kW

Detta är den siffra som vi rekommenderar att du jämför offerter med. Det finns olika storlekar och styrkor på solceller. Att titta på vad en panel kostar blir därför missvisande. 

En annan siffra som många använder är kr/kWh, vilket innebär att man jämför kostnaden med hur mycket el man får ut. Denna siffra kan däremot också vara missvisande då hur mycket anläggningen kommer producera är en uppskattning och olika aktörer kan räkna olika.

Term 4: Glas/glas-paneler

Glas/glas-paneler har – precis som det låter – två sidor av härdat glas som omsluter de tunna kiselsolcellerna.

Fördelarna med dessa är att de kan utnyttja solljuset som reflekteras mot baksidan av panelen. Detta är inte lika aktuellt på ett villatak, men för en solcellspark eller uppvinklade paneler kan det vara en fördel. 

Vanligt är att solpanelen annars har en framsida bestående av härdat glas respektive en baksida av plast – även kallad “folie”. Glas/glas-paneler finns både med och utan ram, till skillnad från glas/folie-paneler som alltid har en ram som vanligtvis brukar vara av aluminium.

Glas expanderar inte lika mycket vid värme, vilket orsakar mindre slitage på celler, kopplingar och andra komponenter. De är också kraftigare så de klarar av mer stötar osv. Det gör att glas/glas är tyngre och dyrare, dock är tyngden inte ett jättestort problem i Sverige där våra byggstandarder är så bra.

Värt att tänka på är att produktgarantier för glas/glas-paneler brukar gälla 25-30 år, vilket är längre än produktgarantier som enligt standard brukar ligga på 10-15. Dock innebär inte garantitiden att det är så länge respektive panel håller i praktiken – solpaneler har i allmänhet en livslängd på över 25 år.

Term 5: Tunnfilm

Tunnfilm är en helt annan typ av solceller, vilka har några unika egenskaper som ger dem fördelar i vissa projekt. De är böjbara som kan nyttjas till att tapetsera en bil eller göra likt Midsummer.

De är mycket lättare, så har du problem med bärighet kan tunnfilm vara ett bra alternativ. Däremot får vara beredd du betala betydligt mer för att få samma produktion med denna typ.

Term 6: Integrerat

Detta begrepp används till två olika solcellsalternativ. Det ena är att man har solceller som ser ut som tak eller att de ligger slimmade ovanpå. Det andra är att man fäller ner vanliga solceller i taket, alltså takintegrerat.

Term 7: Offgrid

Offgrid är hett idag. Många vill koppla från sig på elnätet eller har en stuga utan ström. Där vill man då bygga ett slutet system med solceller och batterier. Denna typ av anläggning går att bygga men är i dagsläget mycket dyr. 

Term 8: Halvceller

En vanlig solpanel består av 60 solceller. Halvceller är – precis som det låter – solceller som har delats på två. Jämfört med en vanlig solpanel har solpaneler med halvceller dubbelt så många celler – alltså 120 stycken.

Så, varför gör man på det viset? Kort förklarat är att förlusterna i en solpanel går att reducera genom att få ner strömstyrkan och därmed några procents effektökning. Det finns också andra fördelar med att göra paneler av halvceller, såsom att de blir något mindre känsliga för skugga.

Term 9: Tvåmeterspaneler (eller 72-cellspaneler)

En vanlig solpanel består – som ovan nämnt – av 60 solceller som är seriekopplade med  dimensionerna 1 x 1,7 meter. 

Numera finns det också en större variant som består av 72 solceller med dimensionerna 1 x 2 meter. Denna variant har därmed en högre effekt och kan ligga på över 400 W, medan en vanlig solpanel brukar ligga mellan 300 och 380 W. 

Vid jämförelse av olika offerter är det av den anledningen viktigt att inte jämföra en offert baserat på antalet paneler. Det viktiga nyckeltalet är som sagt att jämföra pris per kW.

Term 10: Optimerat system (paneloptimerare)

Det finns i dagsläget två olika typer av optimering som används. Paneloptimerare har en produkt som monteras vid varje solcell och kan på ett smart sätt minimera skuggförlusterna. Dessa ger också två andra fördelar. 

Paneloptimerare mäter exakt hur mycket ström som varje panel producerar och du kan följa detta i sitt övervakningssystem. Skulle strömmen brytas kommer optimerarna att minska strömmen till ofarliga 1V från varje panel. 

Alltså, om solcellssystemet stängs av på en anläggning som inte har detta kommer det fortfarande finnas farlig ström i kablarna mellan solcellerna och växelriktaren. Om paneloptimerare inte finns kallas anläggningen för ”strängoptimerat”, vilket är ett system som har en viss optimering mot skuggor, men inte lika bra som paneloptimerarna.

Term 11: Växelriktare

Växelriktaren är den komponent som omvandlar den likström som solcellerna producerar till växelström som kan nyttjas i huset. Växelriktaren är också den komponent som levererar det övervakningssystem där kunden kan följa sin produktion.

Term 12: Smart elmätare

De flesta växelriktare kommer med en display som visar hur mycket el som produceras. Har man internetuppkoppling till anläggningen är det möjligt att även övervaka produktionen i en app eller via webbläsaren när man vill.

Vill man ha en helhetsbild av både elproduktionen, elförsäljningen och elförbrukningen brukar däremot en extra elmätare behövas. Dessa kommer ibland med ytterligare funktionalitet, som exempelvis administration av elcertifikat.

Term 13: Överspänningsskydd

Ett överspänningsskydd är ett extra skydd för komponenterna i ett solcellssystem – framförallt växelriktaren. Precis som det låter skyddar det mot överspänningar, vilket oftast sker på grund av åsknedslag i närheten. 

Det finns både överspänningsskydd mellan solpanelerna och växelriktaren – alltså DC-sidan, och mellan växelriktaren och elcentralen – alltså på AC-sidan. Det kan förekomma att 

försäkringsbolag har krav på att en solcellsanläggning ska ha överspänningsskydd, exempelvis om man bor på landsbygden där det är större risk för åsknedslag.

Term 14: Produktgaranti

Den vanliga garantin som kan liknas med andra produkter. Alltså om något fysiskt går sönder på panelen.

Term 15: Effektgaranti

En speciell garanti som blivit standard för solceller. Denna garanti ska ge kunden en säkerhet om att anläggningens effektminsking inte är mer än en viss grad.

Exempelvis brukar det vara 85% efter 25 år. Detta betyder alltså att panelerna måste producera minst 85% efter 25 år, mot vad de gjorde från början. 

När vi pratar om detta med våra kunder brukar vi också prata om fördelen med paneloptimerare.

Term 16: Installationsgaranti

Installationsgarantin är den garantin som installatörerna lämnar på sitt arbete och täcker alla kostnader om deras jobb är anledningen till en reklamation.

Term 17: Såld el

I Sverige finns ett stöd som gör det lönsamt att även sälja sin el som mikroproducent. Nästan lika bra betalt som att använda den själv. Intäkterna kommer från:

Såld el (elbolaget)
Nätnytta (nätbolaget)
Skattereduktion (tillbaka på skatten)

Term 18: Elcertifikat och Ursprungsgarantier

→ Elcertifikatsystemet skapades för att ge ett bidrag till de som producerar förnybar ström. Alla som köper ström i Sverige betalar för elcertifikat som sedan slussas till alla som producerar förnybart. Även mikroproducenter kan ta del av detta.

→ Ursprungsgarantier är något elbolagen köper in för att hänvisa vart vår ström kommer från. Mikroproducenterna kommer alltså fatt å tilldelat ursprungsgarantier för Svensktillverkad solel som kan vara eftertraktat av elbolag som vill ha med det i sina elavtal.

→Läs mer om överskottsel och vad de olika posterna betyder

Ta kontakt med oss

Har du ytterligare funderingar gällande din solcellsoffert eller vill komma vidare med offerten för att installera solceller och påbörja din solresa är du varmt välkommen att ta kontakt med våra solrådgivare. 

Framtiden är ljus.
Så missa inte en sekund av den!

5 saker att tänka på när du jämför solpaneler

Det finns en uppsjö av alternativ och saker att tänka när det kommer till solceller. Det är med andra ord inte helt enkelt att jämföra solpaneler och fatta ett beslut.

Tycker du att det är svårt att veta vad som är vad, och vad som är viktigt när? Det är du inte ensam om. När du står inför att installera solpaneler finns det en del saker att ha koll på innan du bestämmer vilka du ska montera, vilket snabbt kan upplevas som övermäktigt.

Här har vi sammanställt fem konkreta punkter att utgå ifrån som förhoppningsvis underlättar för dig när du ska jämföra olika alternativ och för att du ska kunna ställa de rätta frågorna.

5 saker att tänka på när du jämför solpaneler

1. Lutning och väderstreck: Börja med att utvärdera ditt taks förutsättningar och vilken lösning som är bäst lämpad


Först och främst ska du kolla på ditt hus förutsättningar. Alla förutsättningar ser olika ut och styr i sin tur vilken lösning som är bäst lämpad.

Tak i söderläge producerar generellt mest, men ett tak i väst till öst-läge kan också vara riktigt bra. Därför är takets unika förutsättningar en viktig del att titta närmare på innan du börjar jämföra olika alternativ av solpanel.

→  Allt du behöver veta om solceller hittar du här!

2. Certifiering: Välj solpaneler med etablerade certifikat


De vanligast förekommande och allmänt accepterade certifieringarna av solpaneler är från International Electrotechnical Commission (IEC). 

Certifieringarna som du ska fråga eller leta efter när du jämför solpaneler:

  • IEC 61730
  • IEC 61215 

För att säkerställa att det som specificeras i produktbladet stämmer under testförhållanden testas solcellsmodulerna av ett certifieringsorgan, vilket också är hur ett certifikat tilldelas. Modulerna testas även hur beständiga de är under extrema klimat – vilket simuleras i labbmiljö – samt hur snabbt de degraderas.

På produktbladet för solpanelerna bör även certifieringsorganet stå, alternativt att det ska vara möjligt att identifiera digitalt. 

3. Kilowattpris: Kolla upp priset per watt


När du ska jämföra olika solpanelers lönsamhet är det viktigt att ha koll på hur mycket el de kommer generera visavi pris. Hur mycket el en solpanel genererar per watt och år varierar beroende på hur stora och kraftiga de är. 

Branschstandard är att jämföra solcellspris per (kilo)watt. En vanlig missuppfattning är att verkningsgraden påverkar lönsamheten. Dock räknas verkningsgraden redan in när panelens effekt tas fram. Det avgör alltså hur många watt man får ut per panel och inte hur mycket el du får ut per watt. 

Solpanelernas verkningsgrad påverkas av vilket väderstreck de är placerade i och lutningen på taket eller markställningen. Högre verkningsgrad leder också till att andra kostnader blir lägre.

4. Garanti: Läs på om prestanda och produktgarantier


Att solpaneler har en produktgaranti är standard, vilken kort beskrivet innebär att de bör leverera visst mycket under visst antal år. Vanligtvis 10-15 år eller längre beroende på fabrikat. 

Garantierna kan dock variera. Produktgarantier för exempelvis glas/glas-paneler kan vara uppåt 30 år. De innebär inte att det är så länge respektive panel håller i praktiken, då solpaneler i allmänhet har en livslängd på över 25 år.

Som med andra ting, så degraderar även solceller och blir med tiden mindre effektiva. Därav är det också standard med “effektgaranti” där tillverkaren anger hur mycket man över tid kan förvänta sig att panelen presterar. I vilken takt degraderingen sker kan däremot skilja märken emellan och likaså med garantierna. 

5. Design: Jämför solpanelernas olika utseenden


De två vanligaste solcellstyperna består av polykristallint och monokristallint kisel. Att säga något generellt gällande vilken solcellsteknik som är den bästa – eller det mest lönsamma – valet är dock svårt att säga något om. Kom ihåg att det framförallt handlar om priset per watt och prestandan.

De har olika solcellstekniker, vilket påverkar utseendet. Polykristallina solceller har en mörkblå ton medan monokristallina solceller är svarta i utseendet. Polykristallina solceller har generellt lite lägre verkningsgrad och är billigare än vad monokristallina solceller är.

Glas/glas-paneler har – som det låter – två sidor av härdat glas som omsluter de tunna kiselsolcellerna. Vanligt är att solpanelen annars har en framsida bestående av härdat glas respektive en baksida av plast – även kallad “folie”. Glas/glas-paneler finns både med och utan ram, till skillnad från glas/folie-paneler som alltid har en ram som vanligtvis brukar vara av aluminium.

Det finns också så kallade tunnfilmssolceller som är lättare i vikt och enklare att böja, så ska du exempelvis ha solceller på din bil är detta ett bra alternativ. Dessa är oftast svarta och är oftast integrerade solceller på tak- eller fasad. 

Tips!

Ta alltid professionell hjälp från början. På så vis kommer du att få bättre förståelse tidigt i processen samtidigt som du får en tydlig bild om vilka förutsättning ditt tak har, vad som är den bästa lösningen för dig och vad du kan förvänta dig av installationen.

Det kan våra solrådgivare hjälpa dig med. Boka ett möte och du kan påbörja din solresa redan idag.

Sammanfattning: De 5 punkterna i korthet


Det finns många saker att tänka på och att jämföra när man ska köpa solpaneler Dessa fem saker bör du tänka på:

 

  1. Börja med att se över ditt taks lutning och väderstreck. Olika tak är olika lämpade för solceller.
  2.  Tänk på att välja solpaneler med etablerade certifieringar.
  3. Priser på solpaneler och solcellsanläggningar jämförs enligt standard per watt.
  4. Prestanda och produktgarantier kan skilja sig åt. Kom ihåg att läsa även det finstilta.
  5. Valet av solcellsteknik påverkar anläggningens utseende.

Solenergi – den globala elmarknadens nya vinnare

Enligt en ny rapport från Internationella Energimyndigheten (IEA) beräknas utsläppen från energisektorn i år att minska med 7 procent till följd av coronapandemin. Men för att nå en koldioxidneutral värld 2050 krävs dramatiska åtgärder under de de närmsta tio åren. Den enda energikällan som har fortsatt att växa under 2020 är förnybar energi, vilket också är vad som gäller i framtiden.

Enligt rapporten är solenergin den globala elmarknadens stora vinnare, vilket Energimyndigheten styrker genom statistik över den stora ökningen av nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige under 2019.

 


Rapporten i 4 scenarier:

IEA:s rapport World Energy Outlook 2020 utgår från fyra scenarier:

⇒  Ett scenario med de regelverk och målsättningar som redan finns på plats och
att pandemin klingar av.

⇒  Ett scenario med de regelverk och målsättningar som redan finns på plats,
men med en mer långsam återhämtning efter pandemin.

⇒  Ett scenario med hållbar utveckling och där målen i Parisavtalet nås.

⇒  Ett scenario där världens siktar på koldioxidneutralitet till år 2050.

 



En tydlig följd av coronapandemin är efterfrågan på energi som globalt sett har minskat med 5 procent. Mest har efterfrågan på kol och olja minskat på 7 och 8 procent. Det enda energislag som har ökat något är förnybart.

Nedgången, som rapporten från Internationella Energimyndigheten (IEA) visar på, har medfört att energirelaterade utsläpp av växthusgaser under 2020 kommer att minska med 7 procent och därmed ligga på ungefär samma nivå som för tio år sedan.

Historisk möjlighet i övergången till en grönare framtid

 

Det konstateras att de närmsta tio åren kommer att vara avgörande för att öka takten i övergången till grön energi samt för att få en strukturell minskning av utsläppen. 

De gigantiska summor som nu satsas på en ekonomisk återhämtning efter pandemin är en historisk möjlighet att öka takten i en övergång till en grönare och mer motståndskraftig energiframtid. 

 

”De beslut som fattas idag kommer att ha betydelse för kommande generationer”,

understryker rapporten.

Solenergi blir den stora vinnaren på den globala elmarknaden


Vad som är tydligt är att den gemensamma nämnaren för de olika scenarierna är förnybar energi. I det scenario som utgår ifrån dagens målsättningar och regler kommer förnybar energi att stå för 80 procent av ökningen i elproduktionen under de närmsta tio åren. Förnybart kommer att gå om kol som huvudkälla för elproduktion redan om fem år.

Som den största källan till förnybar energi totalt sett fortsätter vattenkraft att vara den största källan. Vad gäller tillväxt är det däremot solenergi som är huvudkällan, följd av land- och havsbaserad vindkraft.

 

”Solenergi blir den nya kungen av den globala elmarknaden. Utifrån de politiska riktlinjer som finns idag är solenergin på väg att sätta nya rekord i utbyggnad varje år efter 2022.”

– Fatih Birol, IEA.


I de flesta länder är solcellsanläggningar billigare än vad nya kol- eller gaskraftanläggningar är och solenergiprojekt leder till bland de billigaste energikostnaderna någonsin.

Så har solenergin utvecklas i Sverige

Kollar man på Sverige har allt fler fått upp ögonen för solenergi och vilka fördelar som finns med solceller på taket.

Enligt statistik från Energimyndigheten steg antalet nätanslutna solcellsanläggningar med nästan 19.000 under 2019 och uppgick därmed till totalt 44.000 nätanslutna anläggningar i hela Sverige. En ökning som också blev tydlig var den installerade effekten som uppgick till 698 MW, vilket är en ökning på cirka 70 procent under bara ett år.

Ökningen som Energimyndighetens statistik visar på i kombination med rapporten från IEA är glädjande siffror. 

 

”Om regeringar och investerare anstränger sig mer när det gäller ren energi i linje med vårt scenario där ambitionerna har skärpts för att var hållbar, kan tillväxten av såväl solenergi som vindkraft bli än mer spektakulär och enormt viktig för att bemästra den globala klimatutmaningen.”

– Fatih Birol, IEA.

 

Under hösten presenterade den svenska regeringen ett förslag om att från och med 2021 införa ett ROT-avdrag på 15% av material- och installationskostnaden för solceller som installeras av privatpersoner.

Att omställningen till hållbar energi görs enkel är nödvändigt för att fler ska välja det och att vi tillsammans ska uppnå de globala klimatmålen. Förslaget om det nya avdraget är positivt, då det innebär att köparen skulle få direkt del av skattelättnaden samtidigt som det möjliggör det för fler privatpersoner att välja solenergi.

 

Continue reading ”Solenergi – den globala elmarknadens nya vinnare”

1 2 3 4 17