Detta är vad som gäller för det gröna avdraget för solceller, batterier och laddboxar 2021

Nu ändras formen för statens subvention till privatpersoner som väljer att investera i bland annat solceller. Under en längre tid har det varit på tapeten att ett “grönt avdrag” ska införas och ersätta det statliga investeringsstödet som togs bort för privatpersoner i början av juli 2020. 

Innan årsskiftet blev det äntligen klart! Investeringsstödet ersätts nu av en skattereduktion enligt samma princip som RUT och ROT-avdrag. Den nya skattereduktionen för grön teknik utgår alltså inte bara för installationsarbetet, utan även för materialkostnaden om de hänger ihop på samma faktura. 

Från och med nu är det möjligt att göra avdrag på 15 procent av arbets- och materialkostnaden vid installation av en solcellsanläggning, respektive 50 procent på arbets- och materialkostnaden för installation av batterier eller laddbox.

 

Artikeln innehåller:

  1. Detta gäller för det gröna skatteavdraget
  2. Följande gäller enligt Skatteverket
  3. Vilka är villkoren för att nyttja ROT-avdraget?
  4. Så har solenergin utvecklas i Sverige
  5. Du som har ansökt om investeringsstödet och fortfarande väntar kan komma att strykas ur kön
  6. Vilka kan hoppas på stödet?

 

Detta gäller för det gröna skatteavdraget

Skattereduktionen ges för de debiterade kostnaderna för arbete och material med:

 

→ 15 procent för installation av solceller.

→ 50 procent för installation av lagring av egenproducerad elenergi.

→ 50 procent för installation av laddningspunkter till elfordon.

 

Precis som med RUT eller ROT gör man avdraget direkt på fakturan istället för att man – som tidigare – ska behöva ligga ute med pengarna i väntan på godkännande av sin ansökan. Pengarna kommer heller inte kunna ta slut, vilket har varit fallet med det tidigare investeringsstödet. 

Följande gäller enligt Skatteverket


→ Det gröna skatteavdraget är på 15 procent av kostnaden (inkl. material och arbetskostnad) upp till ett tak på 50.000 kronor per person och år. Det betyder alltså att om två personer gemensamt äger en eller flera fastigheter kan de båda göra ett skatteavdrag på upp till 100.000 kr per år tillsammans.

→ Det gröna avdraget gäller för privatpersoner. Företag och bostadsrättsföreningar kan inte göra avdraget. Du ska äga eller vara bosatt i villan, radhuset eller fritidshuset som arbetet ska utföras i.

→ Till skillnad från ROT-avdrag, gäller det gröna avdraget även för hus som har byggts de senaste fem åren.

→ Det gröna avdraget gäller enbart för fastigheter – därmed solcellsanläggningar – som är anslutna till elnätet.

→ Det gröna avdraget och RUT- och ROT-avdraget är två olika skatteavdrag där utrymmet för vad man kan ta ut inte påverkar varandra.

→ Läs mer om hur skattereduktion för grön teknik fungerar

Vilka är villkoren för att nyttja ROT-avdraget?

För att du nyttja ROT-avdraget måste vissa villkor uppfyllas och korrekta uppgifter till företaget som du väljer att anlita måste lämnas. Hur mycket du kan få i ROT-avdrag styrs av din inkomst och hur många andra avdrag du gör. 

För att du ska kunna nyttja den gröna avdraget måste du uppfylla vissa villkor:

 

→ Du ska äga eller vara bosatt i villan, radhuset eller fritidshuset som arbetet ska utföras i.

→ Arbetet måste ge rätt till ROT-avdrag, vilket både du och företaget som utför arbetet har gemensamt ansvar att ta reda på.

Ta reda på din fastighetsbeteckning för att sedan ge uppgifterna till företaget som utför installationen.

Du som köper ROT-arbete måste vara berättigad till ROT-avdrag.

Företaget som du anlitar för att utföra ROT-arbetet måste vara godkänd för F-skatt.

→ Läs mer om villkoren för att få ROT-avdrag 

 

Så har solenergin utvecklas i Sverige

Kollar man på Sverige har allt fler fått upp ögonen för solenergi och vilka fördelar som finns med solceller på taket. Enligt statistik från Energimyndigheten steg antalet nätanslutna solcellsanläggningar med nästan 19.000 under 2019 och uppgick därmed till totalt 44.000 nätanslutna anläggningar i hela Sverige. En ökning som också blev tydlig var den installerade effekten som uppgick till 698 MW, vilket är en ökning på cirka 70 procent under bara ett år.

Ökningen som Energimyndighetens statistik visar på i kombination med en rapport från Internationella Energimyndigheten (IEA) som kom under hösten visar på glädjande siffror som årligen ökar. Att omställningen till hållbar energi nu görs enkel är nödvändigt för att fler ska välja det och att vi tillsammans ska uppnå de globala klimatmålen.

Kort och gott är det nya avdraget är positivt då det innebär att köparen skulle få direkt del av skattelättnaden samtidigt som det möjliggör det för fler privatpersoner att välja solenergi.

Men vad gäller egentligen kring investeringsstödet framöver och vad händer med dem som ansökte om investeringsstödet förra året?

→ Läs mer om rapportens innehåll och varför solenergi är den globala elmarknadens nya vinnare

Du som har ansökt om investeringsstödet och fortfarande väntar kan komma att strykas ur kön

Många av de privatpersoner som ansökte om investeringsstödet våren 2020 och fortfarande väntar på besked från Länsstyrelsen stryks enligt besked ur kön. Förvisso tillsätter Regeringen 260 miljoner, men kommer från och med 15 januari endast gå till att bevilja tidigare ansökningar från kommuner, företag och föreningar. Dock kommer de att få 10% i stöd – vilket är det nya som gäller – istället för 20% som gällde när de ansökte.

I somras införde regeringen ett ansökningsstopp som samtidigt ligger fast som innebär att inga nya ansökningar kommer att tas emot. På frågan om investeringsstödet nu stängs ned är det korta svaret “ja”.

Vilka kan hoppas på stödet?

Visserligen har Länsstyrelserna fram till och med den 15 januari på sig att beta av ytterligare ansökningar innan förordningen ändras. Däremot är tiden knapp och de flesta privatpersoner som ännu inte har fått sina ansökningar från förra året beviljade ser ut att bli utan. 

Det som kan komma att störa många är att de som redan har gått vidare och installerat en solcellsanläggning inte heller kommer ha möjlighet att göra det nya gröna avdraget på 15% av arbets- och materialkostnaden.

För tillfället ligger det många ansökningar i kön från kommuner, företag och föreningar. Budgeten på 260 miljoner räcker inte till, oavsett om privatpersoner inte längre kan få stöd samt att stödsatsen sänks till 10%. Bedömningen är att det saknas alldeles för att täcka alla företagsansökningar, men kan komma att ändras när man börjar bereda ansökningar och man börjar betala ut pengarna.

Historiskt har regeringen fyllt på med pengar i takt med att budgeten tar slut, vilket denna gång verkar tveksamt.

Läs mer om det förlängda stödet för installation av solceller för kommuner och företag

 

Guide: Förstå termerna i solcellsofferten

Term 1: Monokristallin och polykristallin

De två vanligaste solcellstyperna består av monokristallint kisel respektive polykristallint och utgör mer än 95% av världsmarknaden. 

Monokristallina solpaneler blir allt vanligare på grund av att dess har verkningsgrad är högre och att prisskillnaden från polykristallina solpaneler idag är relativt liten. 

De monokristallina solpanelerna är i regel svarta medan de polykristallina solpanelerna är mörkblå, vilket gör att många föredrar monokristallina av estetiska skäl.

Term 2: All-black

Monokristallina solpaneler är i stort sett svarta, men trots det kan panelerna göras ännu svartare. 

I regel är solceller nämligen laminerade på en vit plastskiva, vilket är vad som ger en solpanel sitt karakteristiska mönster. Genom att istället placera solcellerna på en skiva som är svart, så smälter solcellerna in och panelen upplevs som helsvart. 

I slutändan handlar det dock om en avvägning mellan elproduktion och estetik. Solpaneler producerar nämligen bättre och är mer effektiva ju svalare de är. Därför har paneler med svart baksida nackdelen att den absorberar mer värme än paneler med vit baksida. Helsvarta paneler är därav något mindre effektiva i regel då verkningsgraden kan vara uppåt 1% lägre.

Term 3: Kr/kW

Detta är den siffra som vi rekommenderar att du jämför offerter med. Det finns olika storlekar och styrkor på solceller. Att titta på vad en panel kostar blir därför missvisande. 

En annan siffra som många använder är kr/kWh, vilket innebär att man jämför kostnaden med hur mycket el man får ut. Denna siffra kan däremot också vara missvisande då hur mycket anläggningen kommer producera är en uppskattning och olika aktörer kan räkna olika.

Term 4: Glas/glas-paneler

Glas/glas-paneler har – precis som det låter – två sidor av härdat glas som omsluter de tunna kiselsolcellerna.

Fördelarna med dessa är att de kan utnyttja solljuset som reflekteras mot baksidan av panelen. Detta är inte lika aktuellt på ett villatak, men för en solcellspark eller uppvinklade paneler kan det vara en fördel. 

Vanligt är att solpanelen annars har en framsida bestående av härdat glas respektive en baksida av plast – även kallad “folie”. Glas/glas-paneler finns både med och utan ram, till skillnad från glas/folie-paneler som alltid har en ram som vanligtvis brukar vara av aluminium.

Glas expanderar inte lika mycket vid värme, vilket orsakar mindre slitage på celler, kopplingar och andra komponenter. De är också kraftigare så de klarar av mer stötar osv. Det gör att glas/glas är tyngre och dyrare, dock är tyngden inte ett jättestort problem i Sverige där våra byggstandarder är så bra.

Värt att tänka på är att produktgarantier för glas/glas-paneler brukar gälla 25-30 år, vilket är längre än produktgarantier som enligt standard brukar ligga på 10-15. Dock innebär inte garantitiden att det är så länge respektive panel håller i praktiken – solpaneler har i allmänhet en livslängd på över 25 år.

Term 5: Tunnfilm

Tunnfilm är en helt annan typ av solceller, vilka har några unika egenskaper som ger dem fördelar i vissa projekt. De är böjbara som kan nyttjas till att tapetsera en bil eller göra likt Midsummer.

De är mycket lättare, så har du problem med bärighet kan tunnfilm vara ett bra alternativ. Däremot får vara beredd du betala betydligt mer för att få samma produktion med denna typ.

Term 6: Integrerat

Detta begrepp används till två olika solcellsalternativ. Det ena är att man har solceller som ser ut som tak eller att de ligger slimmade ovanpå. Det andra är att man fäller ner vanliga solceller i taket, alltså takintegrerat.

Term 7: Offgrid

Offgrid är hett idag. Många vill koppla från sig på elnätet eller har en stuga utan ström. Där vill man då bygga ett slutet system med solceller och batterier. Denna typ av anläggning går att bygga men är i dagsläget mycket dyr. 

Term 8: Halvceller

En vanlig solpanel består av 60 solceller. Halvceller är – precis som det låter – solceller som har delats på två. Jämfört med en vanlig solpanel har solpaneler med halvceller dubbelt så många celler – alltså 120 stycken.

Så, varför gör man på det viset? Kort förklarat är att förlusterna i en solpanel går att reducera genom att få ner strömstyrkan och därmed några procents effektökning. Det finns också andra fördelar med att göra paneler av halvceller, såsom att de blir något mindre känsliga för skugga.

Term 9: Tvåmeterspaneler (eller 72-cellspaneler)

En vanlig solpanel består – som ovan nämnt – av 60 solceller som är seriekopplade med  dimensionerna 1 x 1,7 meter. 

Numera finns det också en större variant som består av 72 solceller med dimensionerna 1 x 2 meter. Denna variant har därmed en högre effekt och kan ligga på över 400 W, medan en vanlig solpanel brukar ligga mellan 300 och 380 W. 

Vid jämförelse av olika offerter är det av den anledningen viktigt att inte jämföra en offert baserat på antalet paneler. Det viktiga nyckeltalet är som sagt att jämföra pris per kW.

Term 10: Optimerat system (paneloptimerare)

Det finns i dagsläget två olika typer av optimering som används. Paneloptimerare har en produkt som monteras vid varje solcell och kan på ett smart sätt minimera skuggförlusterna. Dessa ger också två andra fördelar. 

Paneloptimerare mäter exakt hur mycket ström som varje panel producerar och du kan följa detta i sitt övervakningssystem. Skulle strömmen brytas kommer optimerarna att minska strömmen till ofarliga 1V från varje panel. 

Alltså, om solcellssystemet stängs av på en anläggning som inte har detta kommer det fortfarande finnas farlig ström i kablarna mellan solcellerna och växelriktaren. Om paneloptimerare inte finns kallas anläggningen för ”strängoptimerat”, vilket är ett system som har en viss optimering mot skuggor, men inte lika bra som paneloptimerarna.

Term 11: Växelriktare

Växelriktaren är den komponent som omvandlar den likström som solcellerna producerar till växelström som kan nyttjas i huset. Växelriktaren är också den komponent som levererar det övervakningssystem där kunden kan följa sin produktion.

Term 12: Smart elmätare

De flesta växelriktare kommer med en display som visar hur mycket el som produceras. Har man internetuppkoppling till anläggningen är det möjligt att även övervaka produktionen i en app eller via webbläsaren när man vill.

Vill man ha en helhetsbild av både elproduktionen, elförsäljningen och elförbrukningen brukar däremot en extra elmätare behövas. Dessa kommer ibland med ytterligare funktionalitet, som exempelvis administration av elcertifikat.

Term 13: Överspänningsskydd

Ett överspänningsskydd är ett extra skydd för komponenterna i ett solcellssystem – framförallt växelriktaren. Precis som det låter skyddar det mot överspänningar, vilket oftast sker på grund av åsknedslag i närheten. 

Det finns både överspänningsskydd mellan solpanelerna och växelriktaren – alltså DC-sidan, och mellan växelriktaren och elcentralen – alltså på AC-sidan. Det kan förekomma att 

försäkringsbolag har krav på att en solcellsanläggning ska ha överspänningsskydd, exempelvis om man bor på landsbygden där det är större risk för åsknedslag.

Term 14: Produktgaranti

Den vanliga garantin som kan liknas med andra produkter. Alltså om något fysiskt går sönder på panelen.

Term 15: Effektgaranti

En speciell garanti som blivit standard för solceller. Denna garanti ska ge kunden en säkerhet om att anläggningens effektminsking inte är mer än en viss grad.

Exempelvis brukar det vara 85% efter 25 år. Detta betyder alltså att panelerna måste producera minst 85% efter 25 år, mot vad de gjorde från början. 

När vi pratar om detta med våra kunder brukar vi också prata om fördelen med paneloptimerare.

Term 16: Installationsgaranti

Installationsgarantin är den garantin som installatörerna lämnar på sitt arbete och täcker alla kostnader om deras jobb är anledningen till en reklamation.

Term 17: Såld el

I Sverige finns ett stöd som gör det lönsamt att även sälja sin el som mikroproducent. Nästan lika bra betalt som att använda den själv. Intäkterna kommer från:

Såld el (elbolaget)
Nätnytta (nätbolaget)
Skattereduktion (tillbaka på skatten)

Term 18: Elcertifikat och Ursprungsgarantier

→ Elcertifikatsystemet skapades för att ge ett bidrag till de som producerar förnybar ström. Alla som köper ström i Sverige betalar för elcertifikat som sedan slussas till alla som producerar förnybart. Även mikroproducenter kan ta del av detta.

→ Ursprungsgarantier är något elbolagen köper in för att hänvisa vart vår ström kommer från. Mikroproducenterna kommer alltså fatt å tilldelat ursprungsgarantier för Svensktillverkad solel som kan vara eftertraktat av elbolag som vill ha med det i sina elavtal.

→Läs mer om överskottsel och vad de olika posterna betyder

Ta kontakt med oss

Har du ytterligare funderingar gällande din solcellsoffert eller vill komma vidare med offerten för att installera solceller och påbörja din solresa är du varmt välkommen att ta kontakt med våra solrådgivare. 

Framtiden är ljus.
Så missa inte en sekund av den!

5 saker att tänka på när du jämför solpaneler

Det finns en uppsjö av alternativ och saker att tänka när det kommer till solceller. Det är med andra ord inte helt enkelt att jämföra solpaneler och fatta ett beslut.

Tycker du att det är svårt att veta vad som är vad, och vad som är viktigt när? Det är du inte ensam om. När du står inför att installera solpaneler finns det en del saker att ha koll på innan du bestämmer vilka du ska montera, vilket snabbt kan upplevas som övermäktigt.

Här har vi sammanställt fem konkreta punkter att utgå ifrån som förhoppningsvis underlättar för dig när du ska jämföra olika alternativ och för att du ska kunna ställa de rätta frågorna.

5 saker att tänka på när du jämför solpaneler

1. Lutning och väderstreck: Börja med att utvärdera ditt taks förutsättningar och vilken lösning som är bäst lämpad


Först och främst ska du kolla på ditt hus förutsättningar. Alla förutsättningar ser olika ut och styr i sin tur vilken lösning som är bäst lämpad.

Tak i söderläge producerar generellt mest, men ett tak i väst till öst-läge kan också vara riktigt bra. Därför är takets unika förutsättningar en viktig del att titta närmare på innan du börjar jämföra olika alternativ av solpanel.

→  Allt du behöver veta om solceller hittar du här!

2. Certifiering: Välj solpaneler med etablerade certifikat


De vanligast förekommande och allmänt accepterade certifieringarna av solpaneler är från International Electrotechnical Commission (IEC). 

Certifieringarna som du ska fråga eller leta efter när du jämför solpaneler:

  • IEC 61730
  • IEC 61215 

För att säkerställa att det som specificeras i produktbladet stämmer under testförhållanden testas solcellsmodulerna av ett certifieringsorgan, vilket också är hur ett certifikat tilldelas. Modulerna testas även hur beständiga de är under extrema klimat – vilket simuleras i labbmiljö – samt hur snabbt de degraderas.

På produktbladet för solpanelerna bör även certifieringsorganet stå, alternativt att det ska vara möjligt att identifiera digitalt. 

3. Kilowattpris: Kolla upp priset per watt


När du ska jämföra olika solpanelers lönsamhet är det viktigt att ha koll på hur mycket el de kommer generera visavi pris. Hur mycket el en solpanel genererar per watt och år varierar beroende på hur stora och kraftiga de är. 

Branschstandard är att jämföra solcellspris per (kilo)watt. En vanlig missuppfattning är att verkningsgraden påverkar lönsamheten. Dock räknas verkningsgraden redan in när panelens effekt tas fram. Det avgör alltså hur många watt man får ut per panel och inte hur mycket el du får ut per watt. 

Solpanelernas verkningsgrad påverkas av vilket väderstreck de är placerade i och lutningen på taket eller markställningen. Högre verkningsgrad leder också till att andra kostnader blir lägre.

4. Garanti: Läs på om prestanda och produktgarantier


Att solpaneler har en produktgaranti är standard, vilken kort beskrivet innebär att de bör leverera visst mycket under visst antal år. Vanligtvis 10-15 år eller längre beroende på fabrikat. 

Garantierna kan dock variera. Produktgarantier för exempelvis glas/glas-paneler kan vara uppåt 30 år. De innebär inte att det är så länge respektive panel håller i praktiken, då solpaneler i allmänhet har en livslängd på över 25 år.

Som med andra ting, så degraderar även solceller och blir med tiden mindre effektiva. Därav är det också standard med “effektgaranti” där tillverkaren anger hur mycket man över tid kan förvänta sig att panelen presterar. I vilken takt degraderingen sker kan däremot skilja märken emellan och likaså med garantierna. 

5. Design: Jämför solpanelernas olika utseenden


De två vanligaste solcellstyperna består av polykristallint och monokristallint kisel. Att säga något generellt gällande vilken solcellsteknik som är den bästa – eller det mest lönsamma – valet är dock svårt att säga något om. Kom ihåg att det framförallt handlar om priset per watt och prestandan.

De har olika solcellstekniker, vilket påverkar utseendet. Polykristallina solceller har en mörkblå ton medan monokristallina solceller är svarta i utseendet. Polykristallina solceller har generellt lite lägre verkningsgrad och är billigare än vad monokristallina solceller är.

Glas/glas-paneler har – som det låter – två sidor av härdat glas som omsluter de tunna kiselsolcellerna. Vanligt är att solpanelen annars har en framsida bestående av härdat glas respektive en baksida av plast – även kallad “folie”. Glas/glas-paneler finns både med och utan ram, till skillnad från glas/folie-paneler som alltid har en ram som vanligtvis brukar vara av aluminium.

Det finns också så kallade tunnfilmssolceller som är lättare i vikt och enklare att böja, så ska du exempelvis ha solceller på din bil är detta ett bra alternativ. Dessa är oftast svarta och är oftast integrerade solceller på tak- eller fasad. 

Tips!

Ta alltid professionell hjälp från början. På så vis kommer du att få bättre förståelse tidigt i processen samtidigt som du får en tydlig bild om vilka förutsättning ditt tak har, vad som är den bästa lösningen för dig och vad du kan förvänta dig av installationen.

Det kan våra solrådgivare hjälpa dig med. Boka ett möte och du kan påbörja din solresa redan idag.

Sammanfattning: De 5 punkterna i korthet


Det finns många saker att tänka på och att jämföra när man ska köpa solpaneler Dessa fem saker bör du tänka på:

 

  1. Börja med att se över ditt taks lutning och väderstreck. Olika tak är olika lämpade för solceller.
  2.  Tänk på att välja solpaneler med etablerade certifieringar.
  3. Priser på solpaneler och solcellsanläggningar jämförs enligt standard per watt.
  4. Prestanda och produktgarantier kan skilja sig åt. Kom ihåg att läsa även det finstilta.
  5. Valet av solcellsteknik påverkar anläggningens utseende.

Solenergi – den globala elmarknadens nya vinnare

Enligt en ny rapport från Internationella Energimyndigheten (IEA) beräknas utsläppen från energisektorn i år att minska med 7 procent till följd av coronapandemin. Men för att nå en koldioxidneutral värld 2050 krävs dramatiska åtgärder under de de närmsta tio åren. Den enda energikällan som har fortsatt att växa under 2020 är förnybar energi, vilket också är vad som gäller i framtiden.

Enligt rapporten är solenergin den globala elmarknadens stora vinnare, vilket Energimyndigheten styrker genom statistik över den stora ökningen av nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige under 2019.

 


Rapporten i 4 scenarier:

IEA:s rapport World Energy Outlook 2020 utgår från fyra scenarier:

⇒  Ett scenario med de regelverk och målsättningar som redan finns på plats och
att pandemin klingar av.

⇒  Ett scenario med de regelverk och målsättningar som redan finns på plats,
men med en mer långsam återhämtning efter pandemin.

⇒  Ett scenario med hållbar utveckling och där målen i Parisavtalet nås.

⇒  Ett scenario där världens siktar på koldioxidneutralitet till år 2050.

 



En tydlig följd av coronapandemin är efterfrågan på energi som globalt sett har minskat med 5 procent. Mest har efterfrågan på kol och olja minskat på 7 och 8 procent. Det enda energislag som har ökat något är förnybart.

Nedgången, som rapporten från Internationella Energimyndigheten (IEA) visar på, har medfört att energirelaterade utsläpp av växthusgaser under 2020 kommer att minska med 7 procent och därmed ligga på ungefär samma nivå som för tio år sedan.

Historisk möjlighet i övergången till en grönare framtid

 

Det konstateras att de närmsta tio åren kommer att vara avgörande för att öka takten i övergången till grön energi samt för att få en strukturell minskning av utsläppen. 

De gigantiska summor som nu satsas på en ekonomisk återhämtning efter pandemin är en historisk möjlighet att öka takten i en övergång till en grönare och mer motståndskraftig energiframtid. 

 

”De beslut som fattas idag kommer att ha betydelse för kommande generationer”,

understryker rapporten.

Solenergi blir den stora vinnaren på den globala elmarknaden


Vad som är tydligt är att den gemensamma nämnaren för de olika scenarierna är förnybar energi. I det scenario som utgår ifrån dagens målsättningar och regler kommer förnybar energi att stå för 80 procent av ökningen i elproduktionen under de närmsta tio åren. Förnybart kommer att gå om kol som huvudkälla för elproduktion redan om fem år.

Som den största källan till förnybar energi totalt sett fortsätter vattenkraft att vara den största källan. Vad gäller tillväxt är det däremot solenergi som är huvudkällan, följd av land- och havsbaserad vindkraft.

 

”Solenergi blir den nya kungen av den globala elmarknaden. Utifrån de politiska riktlinjer som finns idag är solenergin på väg att sätta nya rekord i utbyggnad varje år efter 2022.”

– Fatih Birol, IEA.


I de flesta länder är solcellsanläggningar billigare än vad nya kol- eller gaskraftanläggningar är och solenergiprojekt leder till bland de billigaste energikostnaderna någonsin.

Så har solenergin utvecklas i Sverige

Kollar man på Sverige har allt fler fått upp ögonen för solenergi och vilka fördelar som finns med solceller på taket.

Enligt statistik från Energimyndigheten steg antalet nätanslutna solcellsanläggningar med nästan 19.000 under 2019 och uppgick därmed till totalt 44.000 nätanslutna anläggningar i hela Sverige. En ökning som också blev tydlig var den installerade effekten som uppgick till 698 MW, vilket är en ökning på cirka 70 procent under bara ett år.

Ökningen som Energimyndighetens statistik visar på i kombination med rapporten från IEA är glädjande siffror. 

 

”Om regeringar och investerare anstränger sig mer när det gäller ren energi i linje med vårt scenario där ambitionerna har skärpts för att var hållbar, kan tillväxten av såväl solenergi som vindkraft bli än mer spektakulär och enormt viktig för att bemästra den globala klimatutmaningen.”

– Fatih Birol, IEA.

 

Under hösten presenterade den svenska regeringen ett förslag om att från och med 2021 införa ett ROT-avdrag på 15% av material- och installationskostnaden för solceller som installeras av privatpersoner.

Att omställningen till hållbar energi görs enkel är nödvändigt för att fler ska välja det och att vi tillsammans ska uppnå de globala klimatmålen. Förslaget om det nya avdraget är positivt, då det innebär att köparen skulle få direkt del av skattelättnaden samtidigt som det möjliggör det för fler privatpersoner att välja solenergi.

 

Continue reading ”Solenergi – den globala elmarknadens nya vinnare”

1 2