Guide: Förstå termerna i solcellsofferten

Term 1: Monokristallin och polykristallin

De två vanligaste solcellstyperna består av monokristallint kisel respektive polykristallint och utgör mer än 95% av världsmarknaden. 

Monokristallina solpaneler blir allt vanligare på grund av att dess har verkningsgrad är högre och att prisskillnaden från polykristallina solpaneler idag är relativt liten. 

De monokristallina solpanelerna är i regel svarta medan de polykristallina solpanelerna är mörkblå, vilket gör att många föredrar monokristallina av estetiska skäl.

Term 2: All-black

Monokristallina solpaneler är i stort sett svarta, men trots det kan panelerna göras ännu svartare. 

I regel är solceller nämligen laminerade på en vit plastskiva, vilket är vad som ger en solpanel sitt karakteristiska mönster. Genom att istället placera solcellerna på en skiva som är svart, så smälter solcellerna in och panelen upplevs som helsvart. 

I slutändan handlar det dock om en avvägning mellan elproduktion och estetik. Solpaneler producerar nämligen bättre och är mer effektiva ju svalare de är. Därför har paneler med svart baksida nackdelen att den absorberar mer värme än paneler med vit baksida. Helsvarta paneler är därav något mindre effektiva i regel då verkningsgraden kan vara uppåt 1% lägre.

Term 3: Kr/kW

Detta är den siffra som vi rekommenderar att du jämför offerter med. Det finns olika storlekar och styrkor på solceller. Att titta på vad en panel kostar blir därför missvisande. 

En annan siffra som många använder är kr/kWh, vilket innebär att man jämför kostnaden med hur mycket el man får ut. Denna siffra kan däremot också vara missvisande då hur mycket anläggningen kommer producera är en uppskattning och olika aktörer kan räkna olika.

Term 4: Glas/glas-paneler

Glas/glas-paneler har – precis som det låter – två sidor av härdat glas som omsluter de tunna kiselsolcellerna.

Fördelarna med dessa är att de kan utnyttja solljuset som reflekteras mot baksidan av panelen. Detta är inte lika aktuellt på ett villatak, men för en solcellspark eller uppvinklade paneler kan det vara en fördel. 

Vanligt är att solpanelen annars har en framsida bestående av härdat glas respektive en baksida av plast – även kallad “folie”. Glas/glas-paneler finns både med och utan ram, till skillnad från glas/folie-paneler som alltid har en ram som vanligtvis brukar vara av aluminium.

Glas expanderar inte lika mycket vid värme, vilket orsakar mindre slitage på celler, kopplingar och andra komponenter. De är också kraftigare så de klarar av mer stötar osv. Det gör att glas/glas är tyngre och dyrare, dock är tyngden inte ett jättestort problem i Sverige där våra byggstandarder är så bra.

Värt att tänka på är att produktgarantier för glas/glas-paneler brukar gälla 25-30 år, vilket är längre än produktgarantier som enligt standard brukar ligga på 10-15. Dock innebär inte garantitiden att det är så länge respektive panel håller i praktiken – solpaneler har i allmänhet en livslängd på över 25 år.

Term 5: Tunnfilm

Tunnfilm är en helt annan typ av solceller, vilka har några unika egenskaper som ger dem fördelar i vissa projekt. De är böjbara som kan nyttjas till att tapetsera en bil eller göra likt Midsummer.

De är mycket lättare, så har du problem med bärighet kan tunnfilm vara ett bra alternativ. Däremot får du vara beredd du betala betydligt mer för att få samma produktion med denna typ.

Term 6: Integrerat

Detta begrepp används till två olika solcellsalternativ. Det ena är att man har solceller som ser ut som tak eller att de ligger slimmade ovanpå. Det andra är att man fäller ner vanliga solceller i taket, alltså takintegrerat.

Term 7: Offgrid

Offgrid är hett idag. Många vill koppla från sig på elnätet eller har en stuga utan ström. Där vill man då bygga ett slutet system med solceller och batterier. Denna typ av anläggning går att bygga men är i dagsläget mycket dyr. 

Term 8: Halvceller

En vanlig solpanel består av 60 solceller. Halvceller är – precis som det låter – solceller som har delats på två. Jämfört med en vanlig solpanel har solpaneler med halvceller dubbelt så många celler – alltså 120 stycken.

Så, varför gör man på det viset? Kort förklarat är att förlusterna i en solpanel går att reducera genom att få ner strömstyrkan och därmed några procents effektökning. Det finns också andra fördelar med att göra paneler av halvceller, såsom att de blir något mindre känsliga för skugga.

Term 9: Tvåmeterspaneler (eller 72-cellspaneler)

En vanlig solpanel består – som ovan nämnt – av 60 solceller som är seriekopplade med  dimensionerna 1 x 1,7 meter. 

Numera finns det också en större variant som består av 72 solceller med dimensionerna 1 x 2 meter. Denna variant har därmed en högre effekt och kan ligga på över 400 W, medan en vanlig solpanel brukar ligga mellan 300 och 380 W. 

Vid jämförelse av olika offerter är det av den anledningen viktigt att inte jämföra en offert baserat på antalet paneler. Det viktiga nyckeltalet är som sagt att jämföra pris per kW.

Term 10: Optimerat system (paneloptimerare)

Det finns i dagsläget två olika typer av optimering som används. Paneloptimerare har en produkt som monteras vid varje solcell och kan på ett smart sätt minimera skuggförlusterna. Dessa ger också två andra fördelar. 

Paneloptimerare mäter exakt hur mycket ström som varje panel producerar och du kan följa detta i sitt övervakningssystem. Skulle strömmen brytas kommer optimerarna att minska strömmen till ofarliga 1V från varje panel. 

Alltså, om solcellssystemet stängs av på en anläggning som inte har detta kommer det fortfarande finnas farlig ström i kablarna mellan solcellerna och växelriktaren. Om paneloptimerare inte finns kallas anläggningen för ”strängoptimerat”, vilket är ett system som har en viss optimering mot skuggor, men inte lika bra som paneloptimerarna.

Term 11: Växelriktare

Växelriktaren är den komponent som omvandlar den likström som solcellerna producerar till växelström som kan nyttjas i huset. Växelriktaren är också den komponent som levererar det övervakningssystem där kunden kan följa sin produktion.

Term 12: Smart elmätare

De flesta växelriktare kommer med en display som visar hur mycket el som produceras. Har man internetuppkoppling till anläggningen är det möjligt att även övervaka produktionen i en app eller via webbläsaren när man vill.

Vill man ha en helhetsbild av både elproduktionen, elförsäljningen och elförbrukningen brukar däremot en extra elmätare behövas. Dessa kommer ibland med ytterligare funktionalitet, som exempelvis administration av elcertifikat.

Term 13: Överspänningsskydd

Ett överspänningsskydd är ett extra skydd för komponenterna i ett solcellssystem – framförallt växelriktaren. Precis som det låter skyddar det mot överspänningar, vilket oftast sker på grund av åsknedslag i närheten. 

Det finns både överspänningsskydd mellan solpanelerna och växelriktaren – alltså DC-sidan, och mellan växelriktaren och elcentralen – alltså på AC-sidan. Det kan förekomma att 

försäkringsbolag har krav på att en solcellsanläggning ska ha överspänningsskydd, exempelvis om man bor på landsbygden där det är större risk för åsknedslag.

Term 14: Produktgaranti

Den vanliga garantin som kan liknas med andra produkter. Alltså om något fysiskt går sönder på panelen.

Term 15: Effektgaranti

En speciell garanti som blivit standard för solceller. Denna garanti ska ge kunden en säkerhet om att anläggningens effektminsking inte är mer än en viss grad.

Exempelvis brukar det vara 85% efter 25 år. Detta betyder alltså att panelerna måste producera minst 85% efter 25 år, mot vad de gjorde från början. 

När vi pratar om detta med våra kunder brukar vi också prata om fördelen med paneloptimerare.

Term 16: Installationsgaranti

Installationsgarantin är den garantin som installatörerna lämnar på sitt arbete och täcker alla kostnader om deras jobb är anledningen till en reklamation.

Term 17: Såld el

I Sverige finns ett stöd som gör det lönsamt att även sälja sin el som mikroproducent. Nästan lika bra betalt som att använda den själv. Intäkterna kommer från:

Såld el (elbolaget)
Nätnytta (nätbolaget)
Skattereduktion (tillbaka på skatten)

Term 18: Elcertifikat och Ursprungsgarantier

→ Elcertifikatsystemet skapades för att ge ett bidrag till de som producerar förnybar ström. Alla som köper ström i Sverige betalar för elcertifikat som sedan slussas till alla som producerar förnybart. Även mikroproducenter kan ta del av detta.

→ Ursprungsgarantier är något elbolagen köper in för att hänvisa vart vår ström kommer från. Mikroproducenterna kommer alltså fatt å tilldelat ursprungsgarantier för Svensktillverkad solel som kan vara eftertraktat av elbolag som vill ha med det i sina elavtal.

→Läs mer om överskottsel och vad de olika posterna betyder

Ta kontakt med oss

Har du ytterligare funderingar gällande din solcellsoffert eller vill komma vidare med offerten för att installera solceller och påbörja din solresa är du varmt välkommen att ta kontakt med våra solrådgivare. 

Framtiden är ljus.
Så missa inte en sekund av den!

Solenergi – den globala elmarknadens nya vinnare

Enligt en ny rapport från Internationella Energimyndigheten (IEA) beräknas utsläppen från energisektorn i år att minska med 7 procent till följd av coronapandemin. Men för att nå en koldioxidneutral värld 2050 krävs dramatiska åtgärder under de de närmsta tio åren. Den enda energikällan som har fortsatt att växa under 2020 är förnybar energi, vilket också är vad som gäller i framtiden.

Enligt rapporten är solenergin den globala elmarknadens stora vinnare, vilket Energimyndigheten styrker genom statistik över den stora ökningen av nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige under 2019.

 


Rapporten i 4 scenarier:

IEA:s rapport World Energy Outlook 2020 utgår från fyra scenarier:

⇒  Ett scenario med de regelverk och målsättningar som redan finns på plats och
att pandemin klingar av.

⇒  Ett scenario med de regelverk och målsättningar som redan finns på plats,
men med en mer långsam återhämtning efter pandemin.

⇒  Ett scenario med hållbar utveckling och där målen i Parisavtalet nås.

⇒  Ett scenario där världens siktar på koldioxidneutralitet till år 2050.

 



En tydlig följd av coronapandemin är efterfrågan på energi som globalt sett har minskat med 5 procent. Mest har efterfrågan på kol och olja minskat på 7 och 8 procent. Det enda energislag som har ökat något är förnybart.

Nedgången, som rapporten från Internationella Energimyndigheten (IEA) visar på, har medfört att energirelaterade utsläpp av växthusgaser under 2020 kommer att minska med 7 procent och därmed ligga på ungefär samma nivå som för tio år sedan.

Historisk möjlighet i övergången till en grönare framtid

 

Det konstateras att de närmsta tio åren kommer att vara avgörande för att öka takten i övergången till grön energi samt för att få en strukturell minskning av utsläppen. 

De gigantiska summor som nu satsas på en ekonomisk återhämtning efter pandemin är en historisk möjlighet att öka takten i en övergång till en grönare och mer motståndskraftig energiframtid. 

 

”De beslut som fattas idag kommer att ha betydelse för kommande generationer”,

understryker rapporten.

Solenergi blir den stora vinnaren på den globala elmarknaden


Vad som är tydligt är att den gemensamma nämnaren för de olika scenarierna är förnybar energi. I det scenario som utgår ifrån dagens målsättningar och regler kommer förnybar energi att stå för 80 procent av ökningen i elproduktionen under de närmsta tio åren. Förnybart kommer att gå om kol som huvudkälla för elproduktion redan om fem år.

Som den största källan till förnybar energi totalt sett fortsätter vattenkraft att vara den största källan. Vad gäller tillväxt är det däremot solenergi som är huvudkällan, följd av land- och havsbaserad vindkraft.

 

”Solenergi blir den nya kungen av den globala elmarknaden. Utifrån de politiska riktlinjer som finns idag är solenergin på väg att sätta nya rekord i utbyggnad varje år efter 2022.”

– Fatih Birol, IEA.


I de flesta länder är solcellsanläggningar billigare än vad nya kol- eller gaskraftanläggningar är och solenergiprojekt leder till bland de billigaste energikostnaderna någonsin.

Så har solenergin utvecklas i Sverige

Kollar man på Sverige har allt fler fått upp ögonen för solenergi och vilka fördelar som finns med solceller på taket.

Enligt statistik från Energimyndigheten steg antalet nätanslutna solcellsanläggningar med nästan 19.000 under 2019 och uppgick därmed till totalt 44.000 nätanslutna anläggningar i hela Sverige. En ökning som också blev tydlig var den installerade effekten som uppgick till 698 MW, vilket är en ökning på cirka 70 procent under bara ett år.

Ökningen som Energimyndighetens statistik visar på i kombination med rapporten från IEA är glädjande siffror. 

 

”Om regeringar och investerare anstränger sig mer när det gäller ren energi i linje med vårt scenario där ambitionerna har skärpts för att var hållbar, kan tillväxten av såväl solenergi som vindkraft bli än mer spektakulär och enormt viktig för att bemästra den globala klimatutmaningen.”

– Fatih Birol, IEA.

 

Under hösten presenterade den svenska regeringen ett förslag om att från och med 2021 införa ett ROT-avdrag på 15% av material- och installationskostnaden för solceller som installeras av privatpersoner.

Att omställningen till hållbar energi görs enkel är nödvändigt för att fler ska välja det och att vi tillsammans ska uppnå de globala klimatmålen. Förslaget om det nya avdraget är positivt, då det innebär att köparen skulle få direkt del av skattelättnaden samtidigt som det möjliggör det för fler privatpersoner att välja solenergi.

 

Continue reading ”Solenergi – den globala elmarknadens nya vinnare”